1718-1793   Related Paintings of Alexandre Roslin :. | Portrait of Margaretha Bachofen | Marie Suzanne Roslin | Portrait of Marie-Jeanne Buzeau | the martineau de fleuriau family | Gustav III |
Related Artists:
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Garneray Ambroise
French Artist , Paris 1783-1857 French corsair, painter and writer. He served under Robert Surcouf and Jean-Marie Dutertre, and was held prisoner by the British for eight years. Garneray was born in Paris (on Rue Saint-Andre-des-arts, in the Latin Quarter) on February 9, 1783. He was the elder son of Jean-Francois Garneray (1755 - 1837), painter of the king, who was pupil of Jacques-Louis David. At thirteen, he joined the Navy as a seaman, encouraged by his cousin, Beaulieu-Leloup, commander of the frigate Forte ("the Stout one"). Garneray sailed from Rochefort to the Indian Ocean with the frigate division under Sercey, to which the Forte belonged. Garneray took part in the various campaigns of Sercey division and witnessed the hardship it met in the battle against Arrogant and Victorious. He then served in 1798 on the corvette Brule Gueule ("Mouth burner"), which patrolled with the frigate Preneuse ("the Taker"). Returning from this campaign, the Brule Gueule and Preneuse were chased by a British squadron comprising two ships of the line, one frigate and one corvette; the French flew into a creek near Black River whose shallow waters prevented the British from pursuing. The next day, the British squadron attacked; the French had established strong defensive positions by installing the unusable batteries of their ships ashore, and repelled the British squadron. In 1799,
la patelliere